Image may be NSFW.
Clik here to view.
I söndagens avsnitt av SVT Agenda gjorde Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin flera gånger klart att det krävs att riksdagen beslutar om nya ägardirektiv för att regeringen av miljöskäl ska kunna stoppa den planerade försäljningen av Vattenfalls brunkolsverksamhet i Tyskland.
- Nu har vi att jobba utifrån det ägardirektiv som finns för Vattenfall, sa Gustav Fridolin bland annat.
Han sa också:
- När vi prövar frågan om den ägarsamordning som Vattenfall har kommit till regeringen med nu, då måste vi göra det utifrån de beslut som ligger i riksdagen och det ägardirektiv som tagits där.
Som Supermiljöbloggen skrivit om tidigare har regeringen tydligt gjort klart att man tolkar ägardirektivet som att det är affärsmässigheten som är avgörande för om Vattenfall ska få sälja sin tyska brunkolsverksamhet till det tjeckiska bolaget EPH.
Men listan börjar nu bli lång på de som menar att det är regeringen själv som har makten att fatta beslut om frågan, och att regeringens tolkning av ägardirektivet är direkt felaktigt.
I en artikel i Dagens industri från i förra veckan går det att läsa:
Daniel Stattin, som är professor i civilrätt vid Uppsala universitet, påpekar att man knappast kan överskatta regeringens makt i frågan om Vattenfall ska fortsätta äga brunkolet.”Ägaren kan göra väldigt mycket. Man kan ha en bolagsstämma på pappret och hålla den på näringsministerns tjänsterum. Då kan regeringen fatta beslut om ett direktiv att man inte vill sälja verksamheten”, säger han.Även en rapport som Handelshögskoleprofessor Erik Nerep har gjort för Riksrevisionen tas av miljöorganisationen Greenpeace som intäkt för att majoritetsägare har omfattande mandat.Orsaken är, enligt Daniel Stattin, att Vattenfalls bolagsordning är vag.”Den är skriven för att tillåta allt och ingenting”, säger han.Att affärsmässigheten nämns först i ägardirektivet har av förespråkarna för en försäljning tolkats som att affärsmässighet väger tyngre än miljöhänsyn. Men det är fel, enligt Daniel Stattin.”Det finns ingen juridisk tolkningsprincip som säger att det som sägs först väger tyngst”, säger han.
Även Sophie Nachemson-Ekwall, som forskar i bolagsstyrning vid Handelshögskolan i Stockholm, är kritisk till regeringens tolkning. Hon intervjuades i förra veckan av SVT Nyheter som frågar om regeringen måste sälja brunkolet av affärsmässiga skäl.
- Jag blir förnärmad av det, för det är en misstolkning av hela innebörden av ägarinstruktionen, säger Sophie Nachemson-Ekwall till SVT Nyheter, som sedan frågar:
Om det är så att man säljer brunkolsverksamheten, och att det innebär att det köpande företaget släpper ut mer växthusgaser än vad Vattenfall skulle ha gjort om bolaget behöll denna verksamhet, kan man då försvara en försäljning?
– Inte utifrån det ägardirektiv som Vattenfall har, eftersom det där står att Vattenfall ska vara ledande i en hållbar energiomställning, säger Sophie Nachemson-Ekwall.
